aldrig nöjd?
Usch, hur kunde jag dejta det där?
Att jag trodde det skulle fungera
Det började bra, men sen efter nån dag
Försvann all hans charm och han blekna
Det var inte den första i år
och definitivt inte sista
Det brukar bubbla från start
Med spännande prat
Romantiska möten med kyssar
Men sen tröttna jag direkt
Vilken äcklig andedräkt
Hans irriterande tics
Han är royalist
Jag förtjänar faktiskt något bättre
Jag lovar, jag kan fixa vem jag vill
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
Jag har verkligen provat med allt
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?
Nej, jag hittar ingenting
Ingen groda som blir min prins
Bara genomsnittsskräp, inte tillräckligt tät
Varför ska jag nöja mig med nåt mindre,
när jag vet jag kan fixa vem jag vill?
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
Dom har jobbat på bank, dom har rest överallt
Jag har gett alla den chans jag har kunnat
Dom har vart snygga, dom har vart rika
Dom har vart stygga, dom har vart dryga
Men inte nånstans har det funnits nån man
Som lyckats få mig att mjukna
den stora förändringen
något ensam eller något tillsammans med någon.
men är det en stor förändring egentligen?
är det inte så att man som tonåring har lärt sig att både vara ensam och självständig?
nu sitter jag iallafall här i det nya vardagsrummet ,
lukten av nymålat och tomheten sätter mig i extas.
tänk om det kunde vara mitt nya vardagsrum, i min nya lägenhet / mitt nya hus.
tänk om det, tänk om det.. tänk tänk tänk tänk ... men så är det inte.
jag har ett år kvar innan jag ens kan tänka på att flytta ut ur huset och lämna min familj.
det gör mig besviken och ledsen på ett sätt, däremot är jag glad över att min pojkvän
har kommit ut ur gaderoben, köpt ett hus och målar för fullt. det bästa är att jag får lov
att åka hit när jag vill och har tid, och det är så skönt att få komma bort lite ibland.
jag gillar huset, jag är kär i johan och vi köpte tre bra filmer igår.
stockholm boggie, populär musik från vittula och alot like love.
det är helt enkelt perfekt just nu.
nu ska vi snart hämta soffan och fylla det nymålade fast torkade vardagsrummet.
tack för idag, sitter ni av..