Ett äventyr som heter duga!

Jag gled in på parkeringen med två damer i bilen. Nyväxlade parkerade vi bilen och där skulle Peggy få sova ut ordentligt. Efter en vinare och lite finelooks gick vi ner mot stationen. Tåg till malmö - tråkigt. Tåg till Köpenhamn - skumt. Bredvid sitter fyra fulla pensionärer som börjar bråka och sjunga "Tanka mig gul och blå!"


    


När vi väl steg av i Köpenhamn pratade vi om tivoli, nej så blev det inte. Mot Club inn, iallafall ville vi veta vart det låg så att vi skulle hitta dit sen. Det sjuka kan starta nu... In på Burger House, Chicken nuggets och "Béarnaise. VA? "Béarnaise! VA? äh ta majonäs! Jaha!" Danskorna förstod oss (som lizette hade sagt) halv fem, och vi förstod inte dem bättre. Än iallafall. Gick upp på tredje våningen för att samtidigt besöka toaletten. Som Lizette knappt hitta ut ifrån. Efter 4 Nuggets, en Cheesburgare och ett argt samtal kommer Ritchie och Robert fram och undrar om de får slå sig ner. Efter 10 minuter i danmark blir vi uppraggade utav, Islänningar? Efter tio minuter gick vi och mötte Lizettes "kusin och hans vänner" och drog vidare.



        

     



Ströget ner och vi satte oss ner på en parkbänk för att tänka lite. Frida tänkte för mycket, och tyckte det var förvarmt för Danmark. Och kläcker ur sig "DET KÄNNS FAN SOM VI E I NÅTT ANNAT LAND", och vi skrattade länge och högt. Fram kommer sen två danskar. Den ena kunde svenska men var isländsk, och den andra var för full. Troligtvis hade de inte några namn. De skulle leda oss till Club inn men gick inte så jävla bra om man får lov att utrycka sig så. Vi sprang ifrån dem och landade vid en kille med afro som stod och spelade "hot stuff". Vi bestämde oss just då för att ta en drink på The Dubliner. Och visst, det var Irland upp i dagen. Inuti var det så exakt en Irländs pub så att det fanns inga ord, träbänkar i långbord och tjock med hejdlösa folk! Alla sjöng, skrek och dansade. Vi beställde in, (egoister som vi är) svensk päroncider, iallafall jag och Frida. Lizette drog till med en FirebollVodka. Det var då vi träffade Ronni och Fredrik. Men det kom mer! Den söta killen i afrofrillan och hans flickvän joinade. Samma som två andra damer, och den fantastiske Sam. Han gjorde vår kväll om jag ska vara helt ärligt. Vi bestämde oss för att, Club inn? NEEEEEEEEEEEEEEE! The dubliner stängde klockan 00.00 och vi Drog vidare till Woodstock! 50-80 talsmusik. Med bla. Perikles på danska, Carola med hennes låt Hey Micke (som endast gjordes åt filmen Bring it on? enligt Sam osv iallafall - inte så smarta danskar. HALLÅ DET ÄR CAROLA!?) Mycket Roxette, och SOMMARTIDER! Klockan slog 02.00 och vi bestämde oss för att dra vidare, under två timmar hade vi hunnit käka en hotdog, dansat twist, druckit slushice-shots och sjungit i romflaskan. Vi drog vidare till - håll för öronen - Burger King. Väl där inne kom en dansk och trollade SJUKT för oss, bara sådär. Efter det drog vi vidare på en VIP club - nämligen Renomé. Det var urmysigt. Helvitt med kristallkronor i taket, levande ljus och vårt lilla gäng började komma igång ordentligt. Klockan slog fyra och vi bestämde att splittra på oss. 04.03 - tåget till Malmö, och sen kom Irene och hämtade oss.

Efter en timmes sovande, ett knäppt telefonsamtal kom vi alla tre äntligen i säng. Klockan slog sex och jag somnade gott.  Vi vaknade imorse eller, ja klockan 13 och vi satte oss upp trötta och degiga.
Vi såg på varann och skrattade, vi insåg alla att detta var första gången vi utforskade Köpenhamn för en helkväll -
OCH absolut inte den sista!

"Jag ska aldrig mer gå ut i ystad igen. Vi drar till köpenhamn
2 ggr i månaden istället!" - Sagt av
Lizette


JAG HÅLLER MED!  - "STRAFFKNULLAD!"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback